Besök en Skånsk vulkan! Det är inte så konstigt som det låter. För ca 170 miljoner år sedan så låg Sverige i den stora kontinentalplattan Pangea som var belägen vid ekvatorn.
Detta var en geologiskt mycket aktiv period där stora plattor bröt sig loss, rörde på sig osv. I området i mellersta Skåne resulterade det i ett hundratal vulkaner där lava från jordens inre trängde upp. Man kan än idag se spår av ett 50-tal av dessa. Området har varit utsatt för tjocka istäcken under ett 70-tal istider sedan vulkanerna var aktiva och dessa har slipat ner vulkanerna som nu mer ser ut som kullar.
Lönnebjär är en av de bäst bevarade och runt toppen på berget kan man se spåren av den tidigare aktiva vulkanen. Lavan som trängde upp ur mynningen på vulkanen stelnade och när den svalnade snabbt så bildades de karaktäristiska sexkantiga pelarna. Bergarten kallas basalt och är oftast ganska mörk.
Basalten är precis som andra lavabergarter, diabas t.ex., basisk. Detta gör att floran kring berget är rik med blåsippa, gulsippa, gullpudra, igelkottröksvamp, blodsopp, rodnande flugsvamp, marsipankremla, vitvaxing, sprödvaxing, toppvaxing och blodvaxing. De sistnämnda ute i betesmarken. I bokskogen finns det gott om äldre träd, både ek och bok. På dessa hittar man även en del ovanliga arter knutna till äldre lövskog som raggskinn, kantarellmussling, koralltaggsvamp, trädporella, klippfrullania och bokvårtlav.
Man kan nå Lönnebjär från två håll. Enklast är att köra vägen Sösdala-Häglinge och när man svängt in på den lilla grusvägen på slutet så kan man parkera längs denna och promenera sista biten upp mot berget (400m). Det går att köra bil ända upp. Det går även att promenera från Skoghus väster om berget. Basaltformationerna hittar du spridda längs berget, både i betesmarken på södra sidan och längs vägen upp mot toppen från den lilla stugan vid markeringen på kartan.
